BLOGG

enligt Laurie Santos, professor i psykologi och kognitiv forskare vid Yale University.

1. Var social
   Att umgås med andra människor får oss nästan alltid att må bättre. Även om dessa människor är främlingar. Resultaten var så starka att forskarna ansåg att just detta var en förutsättning för att känna sig riktigt lycklig.
2. Tacksamhet
   Tacksamma människor tenderar att vara lyckligare och visa lägre nivåer av stresshormoner som kortisol. Skriv t.ex. ner tre till fem saker du är tacksam för varje dag. Det låter enkelt, men forskning visar att denna praxis kan öka din totala lycka på så lite som två veckor.
3. Var här och nu
   Studier visar att fem till tio minuters meditation varje dag kan öka inte bara din dagliga koncentration utan också ditt humör.
4. Vila ordentligt och rör på dig
   Åtta timmars ordentlig sömn är grunden som alla de övriga punkterna vilar på. Sömn är viktigt för både vår fysiska och psykiska hälsa. Se till att ditt sovrum är en plats för sömn och inte ett kontor, vardagsrum eller hemmabio.
   En annan vana som boostar lyckan är träning. En studie visade att en halvtimmes konditionsträning på en motionscykel minskar sannolikheten för att känna spänning, ilska, depression och till och med trötthet. Och effekten visade sig vara i över 12 timmar.
5. Var vänlig
   Forskning visar att vi känner lycka av att göra bra saker för andra människor. Att göra snälla saker för andra är ett överraskande effektivt sätt att öka vårt eget välbefinnande.
   Vänligheten ska så klart också vara inför dig själv. Självmedkänsla innebär att komma ihåg att du är människa och att du - precis som alla andra på planeten - gör det bästa du kan.

 
Som bonus kan jag inte låta bli att skicka med Björn Natthiko Lindeblads underbara tips som han lärt av sin mamma:

1. Lev ditt liv som om främlingar är vänner du bara inte känner än.
2. Bjud orimligt ofta och storslaget. Upptäck glädjen i att spendera tid, kärlek och pengar på andra.
3. När du har kritiska synpunkter om någon, var kortfattad eller tyst. När du uppskattar någon, uttryck det utan förbehåll.
4. Anta att världen vill dig väl. Världen påverkas av dina förväntningar, så du gör därigenom din värld roligare, snällare och mer samarbetsvillig.
5. När saker och ting går snett, så svara först an med ett rejält magskratt. Sen går allt lättare.
6. Skratta mer åt dig själv än åt andra.
7. Fokusera på barnen. Alla barn. Överallt, alltid.
8. Var bekväm i ditt eget skinn. Då blir världen bekväm i ditt sällskap.
9. Överskatta inte värdet av ett bra lokalsinne.
10. Underskatta inte gåvorna som följer av förmågan att glädjas åt andras medgång.

De allra flesta njuter av och har kvar samma djupa relation till sång, rytm och dans som våra förfäder i alla tider haft.

Musiken går, precis som lukt, rakt in i känslocentrum, amygdala. Därför kan den framkalla kännbara fysiska reaktioner, men också förändra kroppens autonoma funktioner som puls, andning, blodtryck och hormonbalans.
 
Det finns exempel på strokepatienter som vaknat till liv när de hör en gammal favoritlåt från ungdomstiden. Musik kan vara direkt avgörande för våra livsuppehållande funktioner.

På samma sätt kan även vår psykiska och mentala hälsa påverkas av musik. Forskare nämner att många människor använder musik för att reglera humör och bearbeta olika händelser. Vem har inte någon gång gråtit ut en hjärtesorg med hjälp av musik?

Musik och dans kan hjälpa oss att få bättre kontakt med våra känslor. Därmed ökar vår förmåga att ta vara på vår känslomässiga vägledning, och vårt sociala samspel fungerar bättre.
 
Dans främjar hippocampus – det område i hjärnan som styr minne och inlärning. Det förbättrar balanssinnet, förmågan att tolka sinnesintryck, och bromsar hjärnans åldrande. Ger bättre hållning, ökad självtillit, och sänker stress genom kroppsnärvaron.

Att dans fungerar som smärtlindring kan tyckas märkligt, men vårt självbelöningssystem aktiveras när vi dansar och lyssnar på musik som vi tycker om. Det finns vetenskaplig evidens för att lugn och avslappnande musik har en smärtreducerande och lugnande effekt oavsett typ av vård, sjukdom eller ålder.
 
Körsång är bra på många sätt. Sången och musiken ger alla fördelar redan nämnda. Den ger känslor av gemenskap och samhörighet, livsviktigt för människan som social varelse. Den kräver att du andas på ett visst sätt. Andningen blir djupare och jämnare, hjärt- och lungfunktionen förbättras. Lugn-och-ro-hormonet oxytocin utsöndras och vagusnerven stimuleras, vilket kopplar på kroppens antistressystem. Kroppen lämnar fly eller fäkta-stadiet och går över i läkning och reparation.
Kanske är det därför körsång drar flest människor till föreningslivet näst efter fotboll?
 
Använd musik, sjung och dansa, det håller dig ung, glad och frisk!

/Susanne

Det finns ingenting som slår en satsning i dig själv! Avkastningen är omätbar.
Att investera i sig själv är mer än att boosta självkänsla och självförtroende, även om de kanske är allra viktigast. När du lär känna dig själv på djupet så hittar du din enorma kraft, som klarar av alla utmaningar livet bjuder på.
 
Men det kan också handla om att engagera dig mer i familj och vänner, eller vara med och skapa ett bättre arbetsklimat. Allt som du gör för att investera i dig själv bidrar positivt till  god hälsa, mer glädje, känslor av tillfredsställelse och mening.
 
Du är den person som du ska dela hela ditt liv med. Den relationen är verkligen värd tid, respekt och ansträngning. Ge dig de bästa förutsättningarna för att ha kul och njuta av den!
 
Säkra investeringar:
 

• Läs böcker och bloggar, lyssna till poddar och föredrag. Fortsätt lära dig nytt. Det ökar dina kunskaper, öppnar ditt sinne och håller dig ung.
• Meditera. Det hjälper dig att varva ner, bli mer självmedveten, vara här och nu, hantera stress, och mycket mer.
• Håll igång dina intressen, och skaffa gärna nya. Variation förnöjer och du får saker att prata med andra om.
• Ta en paus med jämna mellanrum, andas och släpp ner axlarna. Ta hand om din kropp, så tar den hand om dig. Det enda som vi absolut inte vill vara utan är god hälsa.
• Skaffa ett bollplank att spåna tillsammans med. Någon som pushar och peppar dig dit du vill. Unna dig en mentor eller jobbcoach.
• Se över din ekonomi, ta reda på var dina pengar går och gör en budget. Toppenbra hjälp finns här: Över till annat
• Ta vara på din tid. Kolla upp var du har dina tidstjuvar och rensa bort dem.
• Visa dig själv omtanke. Ta en massage, en skogspromenad, delta på retreat eller något annat som jordar och fyller på dig.
• Hitta en metod som hjälper dig att rensa i din inre dialog. Det du säger till dig själv, kan du aldrig stänga öronen för.
• Använd din kreativitet. Det finns ingenting mer livgivande och närande än att skapa, och det kan du göra på tusen olika sätt.

 
Sömn, motion, mat och vatten – självklara grejer som ofta får för lite uppmärksamhet. Känns det övermäktigt så börja med EN sak. Ingenting och ingen annan, är mer värd att investera i än du själv.
Du är viktig och värdefull!
 
/Susanne
 
Gratiskurs Fixa meditationen

När vi tänker på blockerade, undantryckta och oförlösta känslor, är det lätt att fokusera på ilska, sorg, besvikelse och oförrätter. Det är lätt att glömma eller hoppa över känslan glädje.

Vi är många som har varit med om händelser som har suddat ut och spolat bort barnets glädje.
När glädjen försvinner tidigt i livet, så ersätts den ofta med känslor av ansvar, allvar och kontroll. Vi försöker bära omgivningen, hålla vardagen flytande och se till att alla har det så bra som möjligt.
För då kan vi också andas ut en stund, kanske slappna av en smula. Utan att för en sekund tappa överblicken förstås. Vi bygger murar runt oss själva för att dölja hur vi mår på insidan. Omgivningen har sällan en aning om att glädjen är lämnad som deposition för att vi ska kunna andas.

Tro inte att vi saknar glädje.
Nej, tvärtom. Många av oss har lärt sig konsten att lyfta tillvaron med skämt – ofta svart humor och ironi, och har lätt för att skratta. Men det betyder inte nödvändigtvis att glädjen finns där på riktigt. Det är många gånger bara en överlevnadsstrategi.

Människan strävar alltid efter balans, oftast omedvetet. För att orka fortsätta leva med en undantryckt glädje, blir humorn helt nödvändig. När det händer saker i livet som rycker bort glädjen, tar vi till substitutet humor.

Själv blev jag ganska förvånad när det var glädjen som dök upp som den oförlösta känslan. Den ville ha mer plats, vara min följeslagare och förgylla mina dagar. När jag tog mig tid att se efter så var det inte svårt att se när den grävdes ner och försvann. Det var inte lika lätt att se hur jag skulle öppna dörren för den igen.

Idag är det många människor som längtar efter mer glädje i vardagen. Ansvar och tyngd lägger sig som ett ok över våra axlar.

Hur hittar vi tillbaka till den?

• Vi behöver lita på den, att den inte ska svika oss igen.
• Vi behöver förstå att det som hände inte är ’vårt fel’.
• Vi behöver tro på att det är ok att känna glädje, även om andra inte alltid har det bra.
• Vi behöver inse att vi har ansvar bara för oss själva, och att andra får ta sitt eget ansvar.
• Vi behöver sätta oss själva i första rummet, och inse att det är det enda rätta.
• Vi behöver ge oss själva den kärlek som vi inte fick då – det kan vi.
• Vi behöver förstå att vi är VÄRDA den.

Vi är värdefulla, gudomliga varelser som består av den kärlek som fyller hela Universum. Ingen och ingenting kan ta bort eller ändra på det. Det är vad vi ÄR.

/Susanne

Den långa tiden innan du skulle vara klar, är plötsligt bara några timmar, eller kanske igår! Vad hände? Känns det bekant så ska du veta att du inte är ensam, 95 % av oss gör det här mer eller mindre.
 
För mycket av det här beteendet kan dock ge upphov till känslor av skuld,  skam och misslyckande. I värsta fall hamnar vi i konflikter med andra, trivs inte längre på jobbet, eller blir deprimerade. Självkänslan och självförtroendet dalar.
 
8 anledningar och lösningar till prokrastinering
 
Förutom att först medge att vi gör det, behöver vi också förstå varför. När vi ser anledningen till att vi skjuter upp, så kan vi lättare hitta lösningar.
 
Känns för stort och tungt.
Dela upp mindre hanterbara bitar, sätt upp delmål.
Fokusera på att starta, inte på att bli klar. 
Arbeta i intervaller. Stäng av allt som stör, kör hårt i 30 min. Ta paus = belöning. Repetera.
Ibland behövs ett bollplank för att komma igång och få perspektiv.
 
Oorganiserad.
ToDo-listor, prioritera, skriv scheman och tidsplanera (det finns bra appar och program till hjälp).
Stå till svars, ta ansvar. Skaffa någon som du ska rapportera till.
Var tydlig. I stället för ”Jag ska arbeta med rapporten idag” säg och tänk ”Jag ska ta fram och analysera 5 källor/skriva 3 sidor/korrekturläsa första sidan, idag”.
Gör den svåraste uppgiften på din bästa tid under dagen, när du är piggast och på G.
Slå vad med någon att du fixar det.
 
Saken är tråkig. Gör det först och fort!
Lägg in tid för prokrastinering. 5 min att scrolla kan räcka för att inte ta 45 min när chansen kommer.
Ge dig själv belöningar.
2 minuters regeln – kommer du över de första 2 minuterna, så brukar resten gå av sig själv.
Byt ut ”jag måste” till ”jag väljer”. Hitta en anledning som känns bra, den finns alltid.
 
Tveksam över förmåga/rädd att misslyckas.
Skilj på prestation och självkänsla, du är inte det du gör!
Sänk kraven på dig själv. Stäm av om andra har de förväntningar och krav på dig som du kanske tror.
Skriv ner en plan B: 1. Vad är det värsta som kan hända? 2. Om det händer, så kan jag göra så här…
Ibland kan det egentligen handla om att vara rädd för att lyckas. Rädd att få mer jobb, mer att leva upp till, att förlora det som uppnåtts, vad andra ska tycka mm. Hitta en bra coach, en sådan rädsla sätter krokben för alla dina drömmar.
En sak är säker – vi kan mycket mer än vi tror. Det syns varje gång som det verkligen gäller.
 
Vågar inte ta beslut. Om vi inte kan bestämma vad vi ska göra, gör vi inget. Vi blir rädda att göra fel/fel sak. Kanske väntar vi på att någon annan ska bestämma eller börja.
Återigen, skilj på sak och person. Att göra ett misstag, är inte att vara ett misstag.
Skriv ner för- och nackdelar, och fatta ditt beslut utifrån det. Du får en bättre bild och har ett underlag om du skulle behöva förklara hur du tänkt.
Att sortera är också bra om du inte vet hur du ska börja. Det är helt normalt att känna sig tveksam eller mindre vetande ibland, särskilt om det är något vi aldrig har gjort förut.
 
Perfektionist. Det är lätt att överarbeta, både innehåll och tidsmässigt. Bestäm tiden i förväg. Det finns en gräns för hur mycket vi klarar av att ta in och att prestera. Vad är rimligt? Var ligger ribban för vad som är bra, och vem har lagt den? Döm inte dig själv hårdare än vad någon annan gör.
Träna på: Hellre klar än perfekt.
Skilj på sak och person. Jobba på självkänslan, ditt största värde ligger aldrig i det du gör.
Kom ihåg att det är ok med vändningar, försök och misstag (= skaffa nya erfarenheter). Det känns bara jobbigt om du har en idé om att sådant inte får förekomma.
 
Överbelastad.
Våga be om hjälp.
Prioritera. Delegera om det går.
Lägg undan det som du inte behöver ta tag i genast, så det är utom synhåll (även på datorn). Stäng mail och telefon, bestäm vissa tider för sådant t.ex. morgon och em/kväll (jobb/privat).
Lär dig säga nej – det är ok att göra det!
OBS. Ibland är prokrastinering inte en ovana, utan ett tecken på ett allvarligt underliggande hälsoproblem. (ADHD, OCD, oro och depression är alla förknippade med prokrastinering.) Sök i så fall professionell hjälp.
 
Minimera distraktioner.
Stäng av och stäng dörren. Låt inte andra avbryta dig med annat, återkom hellre.
Om det är något du själv behöver veta/fixa/meddela/komma ihåg, skriv ner det och ta det i samband med en paus. Få det ur huvudet direkt och ner på papper, så du kan släppa det.
 
Vi skjuter på saker för att undvika negativa känslor nu. Sätt dig in i ett ’sedan’ och konsekvenserna. Hur kommer det att kännas då? Gör sedan ett aktivt val, visa dig själv respekt.
Omformulera den inre dialogen om det behövs. Exempel: Byt ut måste till jag väljer; Det är tråkigare att ha det kvar än att göra det nu; Jag tar ett steg i taget och det går bra; Jag gör det jag fixar och stämmer av sedan; Det känns bra när det är gjort.
 
/Susanne
 
Vill du jobba med dina undermedvetna blockeringar så finns en guidad meditation till din hjälp här: Sluta förhala och skjuta upp